Saltbatteriet går i serieproduktion – så fungerar natriumjonbatteriet

I nästan alla elbilar, mobiltelefoner och hembatterier sitter i dag ett litiumjonbatteri. Men under 2026 har ett alternativ tagit steget från laboratoriet till fabriken. Natriumjonbatteriet, som ibland kallas saltbatteriet, bygger på ett ämne som finns i vanligt koksalt. Här förklarar vi hur det fungerar, vad det är bra på och vilka frågor som återstår.

Vad har hänt?

Natriumjonbatterier har forskats på länge, men har inte kunnat tillverkas i stor skala till ett konkurrenskraftigt pris. Under det senaste året har det ändrats. I februari 2026 rullade den första serietillverkade elbilen med natriumjonbatteri ut från fabriken, en Changan Nevo A06 med batterier från kinesiska CATL, världens största batteritillverkare.

I april meddelade CATL att företaget har löst de centrala tillverkningsproblemen, och att massproduktionen ska komma igång under fjärde kvartalet 2026. Samtidigt tecknade CATL och energilagringsföretaget HyperStrong ett treårigt avtal om leveranser på 60 GWh natriumjonbatterier, ungefär hälften av CATL:s samlade order inom energilagring under 2025.

Så fungerar ett laddningsbart batteri

För att förstå vad som är nytt hjälper det att veta hur ett vanligt laddningsbart batteri fungerar. Förenklat består det av två poler, en negativ och en positiv, med en vätska eller ett material emellan som laddade partiklar, joner, kan röra sig genom.

När batteriet laddas trycks jonerna från den positiva till den negativa polen, där de lagras. När batteriet används vandrar de tillbaka, och samtidigt flyter elektroner genom den yttre kretsen – det är den strömmen som driver bilen eller lyser upp lampan. Så går det fram och tillbaka, laddning efter laddning.

I ett litiumjonbatteri är det litiumjoner som gör jobbet. Litium är ett mycket lätt grundämne, och det är en av anledningarna till att litiumjonbatterier kan lagra mycket energi per kilo.

I ett natriumjonbatteri är principen exakt densamma, men litiumet har bytts ut mot natrium. Natrium finns bland annat i vanligt koksalt, natriumklorid, och därav smeknamnet saltbatteri. Batteriet innehåller alltså inte salt i bokstavlig mening, men det bygger på samma grundämne.

Natrium i stället för litium – fördelar och nackdelar

Fördelarna

Råvaran är billig och finns överallt. Natrium är både billigare och lättare att få tag på än litium. CATL:s batterier innehåller varken litium eller kobolt, två råvaror vars utvinning är koncentrerad till ett fåtal länder och vars priser har svängt kraftigt.

Det klarar kyla bättre. Litiumjonbatterier tappar kapacitet och laddar långsammare i kyla, något som många elbilsägare i Sverige har märkt. Enligt CATL behåller natriumjonbatteriet Naxtra mer än 90 procent av sin kapacitet vid 40 minusgrader.

Det håller länge. CATL uppger att batteriet klarar mer än 10 000 laddcykler.

Nackdelen

Det rymmer mindre energi per kilo än de bästa litiumbatterierna. Natriumatomen är större och tyngre än litiumatomen, och det sätter en gräns för hur mycket energi batteriet kan lagra per kilo. CATL:s Naxtra når 175 wattimmar per kilo, ungefär i nivå med litiumjärnfosfatbatterier (LFP), som är vanliga i billigare elbilar och hembatterier, men lägre än de mest avancerade litiumbatterierna i bilar med lång räckvidd.

I praktiken betyder det att natriumjonbatteriet inte ersätter litium överallt. Men där vikten inte är det viktigaste, eller där kyla och livslängd väger tyngre, kan det vara ett mycket bra alternativ.

Där kan saltbatteriet göra nytta

Billigare elbilar

Den första bilen med natriumjonbatteri, Changan Nevo A06, har ett batteri på 45 kilowattimmar och en räckvidd på över 400 kilometer enligt tillverkaren. Det räcker gott för vardagskörning, och om tekniken blir billigare än litium kan den bana väg för elbilar i lägre prisklasser.

Energilager för elnätet

För stora batterilager som ska jämna ut svängningar i elnätet spelar vikten mindre roll. Där är priset, livslängden och säkerheten viktigare. Det är därför avtalet om 60 GWh för energilager är så intressant: det visar att natriumjon kan bli en viktig teknik för att lagra el från sol och vind tills den behövs.

Hembatterier och kalla klimat

För svenska förhållanden är egenskaperna i kyla särskilt intressanta. Ett batteri som behåller sin kapacitet vintertid passar bra i garage, förråd och utomhusskåp, och i elbilar som står ute i kylan. Om tekniken når konsumentmarknaden i Sverige kan den bli ett alternativ för den som vill lagra egen solel eller jämna ut sin elförbrukning.

Frågorna som återstår

Trots framstegen finns det skäl att vara försiktig med de största förväntningarna.

Många siffror kommer från tillverkaren. Uppgifterna om kapacitet i kyla, antal laddcykler och räckvidd kommer till stor del från CATL självt, och räckviddsuppgifterna bygger på kinesiska testcykler. Det dröjer innan oberoende tester och erfarenheter från verklig användning finns.

Priset är ännu inte bevisat. Enligt branschanalyser ligger de första cellerna prismässigt närmare LFP-batterier än vad som har kommunicerats, och den fulla prisfördelen väntas först vid större volymer.

Volymerna är fortfarande små. CATL planerar till en början för 10 000–20 000 bilar med natriumjonbatterier under 2026. Analyshuset Dongwu Securities bedömer att leveranserna av natriumjonbatterier kan nå 10 GWh under 2026 och passera 100 GWh till 2030. Det är mycket, men fortfarande en liten del av den totala batterimarknaden.

När tekniken når Sverige är oklart. Än så länge sker lanseringarna främst i Kina, och det finns inga besked om när natriumjonbatterier blir tillgängliga i bilar eller hembatterier på den svenska marknaden.

Serieproduktionen

Natriumjonbatteriet kommer knappast att ersätta litiumjonbatteriet helt. Men 2026 är året då det gick från lovande forskning till serieproduktion. Med billiga råvaror, god tålighet mot kyla och lång livslängd kan det bli ett viktigt komplement, framför allt i energilager, billigare elbilar och i kalla klimat som vårt.