AI-boomen och Sverige – så fungerar serverhallarna som ska driva den

Varje gång någon ställer en fråga till en AI-tjänst arbetar tusentals processorer i en serverhall någonstans i världen. Nu planeras flera sådana anläggningar i Sverige, en av dem till en kostnad av 95 miljarder kronor. Här förklarar vi vad en AI-serverhall är, vilka projekt som är på gång och varför elen har blivit den stora frågan.

Vad är en AI-serverhall?

En serverhall, eller ett datacenter, är en byggnad fylld med datorer, servrar, som lagrar data och utför beräkningar åt företag och användare. Vanliga datacenter har funnits länge och driver allt från e-post och nätbanker till streamingtjänster.

Ett AI-datacenter är byggt för en särskild uppgift: att träna och köra stora AI-modeller. I stället för vanliga processorer används framför allt grafikprocessorer, så kallade GPU:er, som kan utföra enorma mängder beräkningar parallellt. Det skiljer AI-hallarna från äldre serverhallar på några viktiga sätt:

• De drar mycket mer el. Servrarna med grafikprocessorer packas tätt och drar mycket ström per skåp. Nya ansökningar om AI-datacenter i Sverige handlar ofta om hundratals megawatt per anläggning.
• De blir mycket varma. Nästan all el som går in blir till värme som måste kylas bort, och i de mest kraftfulla systemen räcker inte luftkylning, utan vätska används.
• De arbetar dygnet runt. Både träningen av nya AI-modeller och användningen av dem pågår hela tiden, vilket ger en jämn och hög elförbrukning.

AI-beräkningarna brukar delas upp i två delar. Träning är när en modell lär sig av stora mängder data, vilket kan pågå i veckor eller månader. Användning, ibland kallad inferens, är när modellen svarar på frågor. Båda kräver stor beräkningskraft.

Projekten i Sverige

Flera stora AI-datacenter planeras eller byggs i Sverige. Några av de mest uppmärksammade:

Brookfield i Strängnäs

Den kanadensiska investeringsjätten Brookfield vill bygga ett AI-datacenter på Gorsingeberget utanför Strängnäs, för upp till 95 miljarder kronor. Fullt utbyggt ska det förbruka 750 megawatt, vilket enligt CIO Analytics är dubbelt så mycket som hela Uppsala kommun. Telia har gått in som partner och ska bland annat koppla upp anläggningen.  Om projektet förverkligas blir det den största utländska direktinvesteringen i Sverige någonsin, men byggstarten har varit beroende av att elförsörjningen löses.

Ecodatacenter i Borlänge

På platsen för Kvarnsvedens nedlagda pappersbruk, som en tid var tänkt att bli en batterifabrik för Northvolt, planerar Ecodatacenter en megacampus för AI. Den ska byggas ut gradvis under de kommande tio åren.

Google i Horndal

I november 2025 började markarbeten i den tidigare bruksorten Horndal i Avesta kommun, där Google planerar fem serverhallar. Något slutligt investeringsbeslut har dock inte fattats.

Sferical One i Linköping – redan i drift

Medan de stora projekten fortfarande planeras finns en AI-superdator redan på plats. Sferical One i Linköping ägs gemensamt av AstraZeneca, Ericsson, Saab, SEB, SKF och Wallenberg Investments genom bolaget Sferical AI. Den består av 1 152 grafikprocessorer från Nvidia, har kostat mer än en miljard kronor och har varit i drift sedan sensommaren. Den invigdes officiellt i oktober 2026. Superdatorn ska användas till allt från läkemedelsforskning till utveckling av försvarssystem och industriellt underhåll.

Varför Sverige?

Att de stora aktörerna söker sig till Sverige och Norden har flera förklaringar.

Fossilfri el. Nästan all el i Sverige produceras utan fossila bränslen. År 2024 var andelen 99 procent enligt Energiföretagen, varav 70 procent från förnybara källor som vatten- och vindkraft och 29 procent från kärnkraft. För techbolag som har lovat att minska sina utsläpp är det ett starkt argument.

Kallt klimat. Stora delar av året räcker uteluften för att kyla serverhallarna, utan energikrävande kylmaskiner. Det minskar både kostnaderna och elbehovet.

Stabilitet och kompetens. Sverige har en stabil politisk miljö och en lång tradition av teknik och industri. Det spelar också roll för den som vill hålla data inom Europa. Både Sferical One och Telias roll i Strängnäsprojektet lyfter fram att data och beräkningar ska kunna stanna i Sverige, det som brukar kallas digital suveränitet.

Elen – den stora frågan

Ett AI-datacenter kan inte byggas utan el, och efterfrågan är enorm. Den 1 oktober 2026 fanns ansökningar om 7 326 megawatt ny datacenterförbrukning i Svenska kraftnäts kö för anslutning till stamnätet. Därutöver har Svenska kraftnät redan tilldelat eller reserverat omkring 3,5 gigawatt till datacenter.

De flesta projekten vill ligga i elområde 3, i Mellansverige. Av de ansökningar som kom in under 2025 låg 80 procent där, främst i Mälardalen, Dalarna och Gävleborg. Det är samtidigt den del av landet där efterfrågan på el redan är störst.

Risk för trängsel

Svenska kraftnät gör ingen skillnad på vilken typ av verksamhet som vill ha el. Men myndigheten har pekat på en risk: datacenter är inte särskilt känsliga för elpriset och kan därför etablera sig även om priset stiger, vilket i värsta fall kan tränga undan andra satsningar.

För att undvika att kön fylls av projekt som aldrig blir av arbetar Svenska kraftnät med ett ramverk för mer kontrollerade anslutningar. Projektens mognad följs löpande, och den som inte håller sin tidsplan utan giltiga skäl kan förlora sin plats i kön. Stora elanvändare som bidrar till ny fossilfri elproduktion ska samtidigt kunna få bättre möjligheter att ansluta.

Elfrågan påverkar redan projekten. I mars 2026 var elförsörjningen till Brookfields anläggning i Strängnäs fortfarande olöst, enligt SVT, och bolaget hade börjat titta på andra orter för delar av satsningen.

Spillvärmen – en möjlighet

Ett AI-datacenter förvandlar nästan all el det använder till värme. Det är ett problem som måste kylas bort, men också en möjlighet. Spillvärmen kan tas till vara i fjärrvärmenäten och värma bostäder, och på så sätt kan datacentren bli en tillgång för energisystemet och inte bara en belastning. Det förutsätter dock att anläggningarna placeras där det finns fjärrvärmenät som kan ta emot värmen.

Frågorna som återstår

Hur många projekt blir verklighet? En plats i kön är inte samma sak som en färdig anläggning. Under 2025 rensade Svenska kraftnät bort nästan 10 000 megawatt ur anslutningskön, både på produktions- och användarsidan, efter flera år av spekulativa ansökningar. Och flera av de stora projekten, som Googles i Horndal, saknar ännu slutliga investeringsbeslut.

Hur många jobb skapas? När planerna i Strängnäs presenterades var löftet minst 1 000 permanenta jobb. Lokala oppositionspolitiker har ifrågasatt det och menar att det kan handla om 50 till 100 jobb, eftersom mycket av driften är automatiserad eller kan skötas på distans.

Vad händer med elpriset? Oron för att datacenter ska driva upp elpriserna har fått politiker i Strängnäs att hota att stoppa satsningen. Hur stor effekten blir beror på hur snabbt elbehovet växer i förhållande till ny elproduktion och nya ledningar.

AI-serverhallarna kan bli en av de största industrisatsningarna i Sverige på länge, med investeringar på många miljarder och en chans för Sverige att bli en viktig plats för europeisk AI. Fossilfri el och kallt klimat ger landet goda förutsättningar. Men elen är också den stora begränsningen. Hur många av projekten som blir verklighet, och vad de betyder för elpriset, jobben och energisystemet, kommer att avgöras av hur väl elnätet och elproduktionen kan byggas ut i samma takt.